Nu ska jag och Diza gå och sussa så tänkte bara slänga in ett godnatt-inlägg.

Första bilden är från tidigare idag när vi väntade på mamma. Tror Diza kände sig lite mos av Zeke som typ satte sig på henne, vilket man ser på hennes lidande min, haha, gulle.

Varit världens sämsta på att uppdatera. Men jag har inte mått så bra. Varken i kroppen eller knoppen. Varit förkyld två gånger, fick vara frisk en vecka emellan. 

Sen var det en kväll jag cyklade hem från mina föräldrar med Diza springandes brevid. Sen typ halvvägs hem så duttade hon på mitt ben så tänkte hon vill väl åka i cykelkorgen.. Så lyfte upp henne i korgen och cyklade vidare. 

Sen mitt från ingenstans, utan att ta sats eller få någon doft i nosen eller så, så hoppar hon ur cykelkorgen i farten. Asså det var bland det värsta jag sett, såg ut som om man slängde henne ur en bil typ. Och det lilla som jag hinner se så såg det ut som hon landade på ryggen och rullade runt. Hon kom snabbt upp på benen igen men jag blev ju helt hysterisk och fick världens ångestattack samtidigt som jag försökte vara lugn för att se om hon var okej. Kände på ryggen snabbt och eftersom det var så nära hem så gick vi hem.. Sen nere i källaren klämde jag igenom henne igen och hon reagerade som tur var inte på att det gjorde ont nånstans. Jag har dock fortfarande panik. 

Sen ser jag blod på min arm och tror det är jag som råkat riva mig på något mitt i allt, men jag hade inget sår så paniken växte ännu starkare och jag kände Diza över ansiktet och över näsan och där kom det mer blod. Jag ringer till pappa livrädd och grinar typ ihjäl mig så han kommer över och vi går upp i lägenheten sålänge och då kollar jag henne i ansiktet igen och upptäcker då att det inte blöder från näsan utan hon har "bara" skrapat upp hakan. Var så jävla rädd att om det var näsblod att det liksom är något inre. Alla tänder och sånt var också kvar som tur var. Men så hon har nog landat liksom på bröstet/hakan och sen rullat runt... Pappa kommer iallafall över och vi åker med hem till dom igen för jag har sån jävla panik och så arg på mig själv för jag inte hade koppel på henne som jag kunde hålla i när vi cyklade. 

Sen skrapsåret var jag inte så orolig för, för det läker ju. Men var livrädd att det kunde vara några inre skador. Och höll stenkoll på henne iallafall det närmsta dygnet innan jag blev lugnare. Så hon kom som tur var undan med ett skrapsår på hakan som läker fint. 

Men var så jävla rädd alltså, kunde inte sluta gråta på hela kvällen och även natten. Alltså, hon är verkligen allt för mig, och det säger jag inte bara. Hon är min bästa vän, mitt allt, mitt hjärta och framförallt min andra halva. Hon har räddat mitt liv och fortsätter göra det varje dag. Hade aldrig nånsin kunnat klara av att flytta hemifrån om det inte var för henne och somsagt har hon räddat mitt liv. 

Mår inte så bra just nu så tagit bort min Facebook ett tag för bara pallar inte. Men ehh jaa. Har kvar min insta och där heter jag JESCA_T. Var väl bara de, därför jag inte uppdaterar här heller, just so u know.

Idag kom vi äntligen hem. Eller ja, älskar skärgårdsmiljö mer än någon annan slags miljö, men som man säger; borta bra, men hemma bäst! Diza tyckte också det var superskönt att komma hem. Första hon gjorde var att lägga sig på mjuka vardagsrumsmattan och när vi var ute på kvällspromenaden så fick hon världens spel och bara sprang och sprang, runt och runt. 

Såg nyss klart senaste avsnittet av Pretty little liars, så bra! Käkade godis och drack cola också för imorgon börjar bantningen igen. Var ju så duktig i en vecka innan jag blev förkyld så jag hamna ur track, men nu måste jag ta tag i det igen. Kan inte se ut såhär mer. Men så jävla svårt när man är sjuk i depression och svår ångest också. :(

Ne, nu ska jag sova som jag egentligen borde gjort för längesen. 

Peace out!

Idag blev det först en tur till mitt älskade Nynäshamn, åh är något med det stället som bara är så läkande typ. Vi hann dock tyvärr inte med att åka till stenstränderna men fick iaf gå i affärsbodarna och äta på den där resturangbåten.
Sen efter det så åkte vi i typ 1 timme i bilen för att komma till Stendörren. Precis när vi kom dit så och kom ur bilen så började det ösregna. Men var bara en skur så det var ju tur. Men allt blev ju blött och är typ bara sten eller trä att gå på där så man fick passa sig så man inte halkade. Jag hade typ 10% batteri kvar på mobilen så tog inte så jättemånga bilder tyvärr. Men var så ballt att gå på den hängbron och utsikten va ju magisk.

Är just nu med mina föräldrar i husvagnen i Trosa. Sjukt fint här. Men ångesten har varit sjukt jobbig så svårt att njuta av att vara här. Inte så mycket mer att säga så bjuder på några bilder.

Asså fyyy, inte skrivit på aslänge. Men varit förkyld lite mer än en vecka så har bara varit hemma, så det plus att det varit för varmt har typ gjort det omöjligt att göra nånting- och då blir det inte mycket att skriva om heller. Inte förrän idag jag börjat ta tag i alla dessa måsten-saker som tvättning, städning osv. Blir nog fortsättning med städning imorgon för ser ut som ett bombnedslag här och så kommer min farbror till Sverige på onsdag, han bor ju i Thailand, och tror han och hans fru vill komma hit och se hur jag har det. 

Nu är klockan typ jättesent så jag ska ut så Diza bara snabbt får kissa på gräsmattan och sen ska vi gå och lägga oss.